Previous Next

I december 1944 var Tredje Riket omgivet av fiender. Den sista striden var nära. Det var då Hitler bestämde sig för en sista mot-offensiv.

I en sektor som amerikanerna höll in Belgien, i de skogsklädda Ardennerna, bröt plötsligt och chockartat 31 tyska pansardivisioner fram på morgonen den 16 december.

Och det är där strategispelet The Bulge av M. C. Lothlorien börjar. Med joystick eller tangentbord dirigerar du antingen de amerikanska eller engelska styrkorna. En partner eller datorn kan var motspelare.

På skärmen kan du välja mellan en översiktskarta som visar hela stridsområdet in Ardennerna. De täcker ungefär fyra skärmsidor. Dessutom kan du förstora upp en sektor och få en detaljerad combat-karta. Varje division markeras på kartan med en symbol. Det finns stridsvagns-, pansar-, artilleri- och skyttedivisioner.

Din uppgift består i att leda dem till olika platser samt besluta om att de ska gå i strid eller retirera. Själva striderna utförs automatiskt. När du placerat joystick-markören över en styrka visas dess aktuella status i form av styrka. En division försvagas givetvis efter en strid. Det är en faktor som är betydelsefull för stridens utgång. Du får också ständiga väderleks-rapporter, vilket är nog så viktigt både i verkligheten och i spelet. Vädret avgör nämligen om du kan få förråd från luften.

Spelet sker givetvis inte i realtid (då skulle du verkligen sitta där...) I stället tickar 15 minuter fram varje sekund. Det betyder att det oftast krävs mycket snabba beslut.

Är The Bulge då ett bra strategispel? Svaret är med tvekan ja. På plussidan är att det är relativt enkelt att sköta jämfört med andra strategispel. Nackdelen är att du har mycket begränsade möjligheter att verkligen påverka striderna. Dessutom är förloppet begränsat. Programmet ger inget verkligt besked om du vunnit eller förlorat. I ett visst skede avslutar datorn spelet och meddelar antingen att både du och motståndaren hävdar seger, alternativt att någon sida anser sig vunnit. Därefter uppmanas du undersöka styrkan hos de återstående trupperna och själv avgöra (!) om du vunnit. Sannerligen ett originellt men spänningslöst slut.

Grafiken lämnar också mycket att önska. Båda kartorna är grötiga. Det är svårt att uppfatta var vägarna går någonstans. Och det är faktiskt viktigt för taktikens skull. Slaget om Belgien var i mångt och mycket ett slag om vägarna.

Något ljud finns inte. Och de omtalade flygplanen med förråden ser man aldrig skymten av. Det meddelas bara att vädret nu är bra och att de allierade flygstyrkorna kan flyga...

The Bulge är knappast ett spel för den mer avancerade strategi-spelaren. Och en nybörjare blir nog förvirrad av det märkliga slutet.