Pressmakarna Mediabyra Ab
1st January 1986
Categories: Review: Software
Author: E. L.
Publisher: Strategic Simulations Inc
Machine: Commodore 64
Published in Datamagazin 86 01
Combat Leader
"Plötsligt kommer en stridsvagn fram ur skogsdungen i nordväst. Den börjar att skjuta mot din pansarpluton. Du beordrar plutonen att rycka fram mot den fientliga stridsvagnen och skjuta mot den. Då du nästan är framme vid stridsvagnen, märker du att du är beskjuten bakifrån!! Det var en fälla!! Din pluton blev totalt överrumplad och är snart nergjord av fienden."
Ja, sånt kan hända när man spelar Combat Leader, i mitt tycke ett av de bästa strategispelen till 64:an.
När du spelar har du ett område med träd, kullar, fält o.s.v. där du ska agera med din styrka. Hur stor styrka du och datorn (motståndaren) har, beror på vilken typ av spel du väljer.
Man använder sig både av joystick och tangentbord när man spelar. Med joysticken flyttar man en markör som man har för att ange vart trupperna ska flytta sig. Via tangentbordet kan man skicka entangents-kommandon som Fire, Cease firing, Goto cursor position, Target is at position.
Kommandona kan man skicka till en hel styrka genom olika siffer- och bokstavsbeteckningar, t ex A för pluton A och 1 för stridsvagn 1 i denna pluton.
Det går att ändra på i stort sett allt i detta spel, terrängen, din styrka och datorns styrka. Man väljer bara SELECT-funktionen (F5), och vips så kan man välja precis det man vill göra.
Spelet kör med realtid (det ar lika lång tid som in verkligheten), vilket gör att det ibland tar lite tid. Det går dock att snabba upp, då man kan välja hastighet på spelet också.
Alla dessa ingredienser gör Combat Leader till ett toppenspel, och det har blivit många sena kvällar framför datorn med detta spel. Ett par saker kan man dock anmärka på. Ibland försvinner en del fordon en eller två sekunder. Det kan vara lite irriterande ibland. Men orsaken är att spelet ska vara så verklig som möjligt. Du ’ser’ så att säga ur dina truppers perspektiv. Och är en fientlig stridsvagn skymd, ja då försvinner den också från kartan.
Spelet skulle tjäna åtskilligt på en annorlunda färgsättning. Det är faktiskt mycket svårt att urskilja sina egna styrkor som är ljusgröna mot gul bakgrund. Dessutom har fiende styrkorna samma färg som de egna!
Sammanfattningsvis kan jag säga att spelet är väl värt sina pengar och mer eller mindre ett måste för den strategispelsintresserade.